Att frigöra sin inre bohem är som att släppa loss en gnista av rebellisk, självständig kreativitet inuti sig själv.

Det är att vara som en blomma som växer vilt och vackert efter inre bestämmelse, medan den ändå förhåller sig respektfullt till den jord den växer ur och de andra växter den delar plats med.

Det är att öppna upp för vagabonden av själen, en som utforskar livets många färger och nyanser utan att vara bunden av traditionella gränser eller ett visst sätt.

Det är att börja dansa i harmoni med den egna rytmen, svänga ut i frihet och samtidigt lyssna till den stilla sången av naturen och medkänslan gentemot andra levande varelser.